spaning
Är det så att vi behöver se att någon annan har det värre än oss?
Ofta i reklamer, tv-serier,filmer m.m så har människor det väldigt bra,
Är väldigt snygga m.m. Är det därför alla dessa tv galor får så mycket
Uppmärksamhet?! Det är inte det att galorna inte är bra, för det är de,
Men jag tycker att det blir lite FEL, när man skickar en stylad, vacker, Nordisk
Sångerska/skådespelare alá Pernilla Whalgren för att åka ned till ex Somalia.
Har vi sådant behov av att se andra ha det fattigt att vi står ut med att se någon
Av våra artister/skådespelare åka och gosa med ett fattigt barn?
Vad händer när kändisen åker hem? Har det hjälpt barnet i fråga?! Sedan skickar vi
50;- i bidrag (där 5;-) kommer fram som bidrag. Jag har ingen idé på vad vi ska göra
men det måste ju finnas något bättre sätt än att låta kändisar gosa med Biafra barn och
sno våra pengar? kom gärna med förslag på vad vi kan göra istället, för en bättre värld!!
kom ihåg 1: Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg.
2: Guld förblindar många, kärleken förblindar alla.
tackar å bokar för dina kloka ord ida :) ha än bra dag :)
Så sant !!
DE äcklar mig faktiskt med deras hurtiga sätt ..
Men jag har ingen aning om hur vi skulle hjälpa dom ..
Tänkvärda tankar
KRAAAAM
Att man skickar en kändis tycker jag är bra för ofta gör de mycket välgörenhets-jobb och är vana att vara på sjukhus och prata med sjuka barn här hemma. Hellre en kändis med normal/svår uppväxt än prinsessan stureplan/Madeliene. Och faktum är att kändisarna drar tv-publik. Att pengarna inte går fram är för j-gt. Tycker man ska skicka mat och förnödenheter så länderna inte köper vapen för pengarna.
Ja, det var ju en bra fråga hur man ska kunna hjälpa på bättre sätt..
Och dessa galor?
Faddergalor och vad det nu är...
Hur mycket hjälper det egentligen?
Hej Björn! Jag vill bara säga att jag tycker att din blogg har en sådan fin layout och färg! Och kortet högst upp på dig och din otroligt söta dotter är verkligen fint! Ha en bra dag.
Ja, du det var inte en dåligt frågeställning du slängde fram nu på morgonen. Men en mycket tankvärd sådan som jag faktiskt också har funderat på många gånger. Tyvärr har jag inga svar, men kommer jag på något revolutionerande så hör jag av mig.
Kul att det går så bra med boken, tycket det är en bra idé att ge lite bakgrundinfo. från din barndom bl.a.
Kram
Anneli
Tror nog att mycket av att just skicka en kändis handlar om PR tyvärr funkar de på många. De e inte sällan man hör "åh den XX är fadder de ska jag med" typ
Tror att dom som verkligen hjälper är lite dolda. Se tillex på barncancer fonden..dom i inte annonyma de e inte så jag menar men på en barnonkologavdelning ser man vad som brancacerfonden skänkt. Jag o min son har varit mycket på BRH i Lund och där ser man oxå vadn LION skänt dom.
Nu ska jag inte dra paralleler med sjuka/handikappade barn med fattiga de jag menar är hur olika organsationer väljer att lägga sina pengar.
jag har svårt att motivera mig att hjälpa de fattiga i ett annat land när vi har barn i sverige som med behöver den hjälpen..
Hej!
Bland det bästa, om man vill hjälpa enskilda barn, är ju att vara fadder! Det är min svärfar åt några tjejer, de kommer hit på sommaren, han åker dit några gånger per år, hjälper till ekonomiskt etc. Fungerar kanon!
Varför skickar de då en kändis? Kan ju inte jag veta, men en tanke är att de gör det för att det är en person som många ser upp till och när dessa personer gör något brukar de ju få en strid ström som följer i deras fotspår..
//Caroline
Hejsan..
Har med förundran läst din blogg och följer den numera dagligen..
Var får du dina kloka ord ifrån?
Hade fler barn haft en förälder som du, hade vårt samhälle inte sett ut som det gör idag!! Du är en förebild!!!
Din bok kommer att läsas av många..
Har en känsla av att det blir en sån där bok som ALLA BEHÖVER läsa, för att förstå att vi lever här och nu. Att vi ska vara glada och tacksamma för det vi har och inte det vi vill ha..
Ja du.. Dessa galor som bara nockar varandra hela tiden med tittar siffror, hetsjakt på miljonerna och som ska vara klatschigare än grannkanalens osv..
Ibland undrar man vad syfte och mål är i dessa sammanhang, då iaf jag undrar vad det inte kostar att dra igång dessa jippon.. Var det inte samla in pengar man skulle och inte ha så mycket utgifter??
Själv är jag världsförälder och skänker min månatliga summa i hopp om att jag kan bidra med något..
Att skicka kändisar till de drabbade länderna är för mig bara ett PR jippo för den aktuella galan.. Det enda som jag ser det är att denna kändis på plats får se eländet och kanske får andra värderingar i livet än ett liv i glitter och glamour..
Men några idéer hur man skulle göra detta bättre, det har jag inte..
Tack för din fina blogg och ha en go dag med din solstråle!!!
Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.
Nalle Phu
// Chrissie
Jag håller fullständigt med dig. Önskar det fanns mer man kunde göra än att bara titta på och skicka sin 5á. Lycka till med boken. Mvh Zandra
Håller med dig, jag tittar inte längre på dessa galor utan vi har valt att ge pengar till våra fadderbarn i Tibet. Pengarna går till alla barnen även om vi har fått två egna fadderbarn.
Genom Svensk-Tibetanska skol- och kulturföreningen vet jag att mina bidrag kommer fram och att barnen får möjlighet att gå i skola, som föreningen bygger, eftersom det från början inte fanns nästan några skolor alls. De får lära sig sitt eget språk och bevara sin kultur som Kina med alla medel försöker krossa.
Vi får varje år ett personligt brev och ibland en liten present från våra barn och nytagna fotografier med jämna mellanrum. Mina egna barn är jättestolta över att ha "syskon" i Tibet. Jag tycker dessutom att den Tibetanska kulturen har väldigt mycket att förmedla till oss västerlänningar i form av medmänsklighet och kärlek till sin nästa.
Nu är jag inne på en blogg där personen i fråga redan har förstått denna innerbörd och jag är så himla glad att det finns "såna" som dig Björn, du behövs!
Kram! Annika
Hur vet vi egentligen att pengarna kommer fram till det ändamål som det skall? Är lite misstänksam mot sånt som jag inte själv kan styra....
Jag håller med "Annika". Fadderbarn är ett ypperligt sätt att hjälpa till. Vi har haft ett fadderbarn i Indien (genom Barnfonden) i 5 år och fått förmånen att följa honom och hans familj. Massor med brev har utväxlats och man känner att den insatsen man gör verkligen leder till något. Dessa stora galor känns mest som jippon. Fattigdomen måste bekämpas på andra sätt (som är betydligt mer komplexa). Tack för mig :)
du har blivit utmanad i min blogg: http://idatallhed.blogg.se/2009/february/utmaning.html#comment
kram
Fadderbarn tycker jag med är ett bra sätt att visa att man bryr sig om sina medmänniskor. Men vad händer i Sverige, klyftan mellan rika och fattiga bara ökar. Många barn lider, många barn och ungdommar tar sitt liv, många försöker. Vad har vi vårt vuxenansvar. Har jobbat på en skola med 800 elever. Många fick ingen frukost, ingen fanns där för dem, trasiga kläder, misshandlade, insest m.m Vad kan vi göra för våra fina barn och ungdommar som är vilse pga bristande vuxenansvar. Öppna dina ögon, sträck ut din hand, det finns de som behöver dig!!!!!
Ibland kan det verka syniskt, men det är den värld vi lever i.
Jag tänker samma som du men brukar tänka att oberoende vad så gör de någonting, du har ju blivit kändis och har din reklam, det är en del av världen.
Jag tycker det är bra att det finns sådana galor, det stora problemet ligger i snedfördelningen av resurser.
Jag själv var tvivlande till vissa saker med Bush och gänget, så tänkte jag att det bästa jag kan göra är att stödja ett barn i Afghanistan, istället för att bara klaga, so I did.
Jag brukar ge min dotters urvuxna kläder till en granne som har lite yngre barn och hon har det inte så bra ställt. Visst jag kan sälja dem och kanske få en pytteliten del av inköpsvärdet men det känns bättre att få ge direkt till någon som behöver det, då vet jag att hjälpen garanterat når fram.
Man behöver väl se för att förstå och antagligen har dom räknat på det där! Att folk skänker mer pengar när dom visar mer klipp från fattiga länder/ krigsdrabbade länder osv.
Ingen orkar höra på en föreläsning och sen skänka pengar. Lite tragiskt och onödigt kan tyckas, men jag vet själv att det är mycket intressantare att få se bilder än bara höra en programledare mala på om hur läget är.
Vår familj har liksom ett par andra som kommenterar här, ett fadderbarn via Plan. Bidraget går både till fadderbarnet och till övriga i byn eller samhället t.ex nya brunnar till dricksvatten eller skolmateriel t.ex Man får också en personlig relation genom brevväxling, teckningar och (små presenter vid födelsedagar brukar vi skicka). Vi har vårt fadderbarn i Benin i Afrika. Hela familjen är engagerad så ett tips är ju att skaffa ett fadderbarn. Lycka till med boken. Den kommer garanterat att läsas av många.
Läste precis igenom de inlägg du hunnit skriva än så länge och fy i hela helvetet vad jag beundrar dig.
Du är så grymt stark och önskar dig och Ellen all lycka i hela världen.
Jag beundrar dig!
Hejsan!
Har väl tänkt som du många gånger. Tankarna dyker upp i och med galorna och frågorna kvarstår. Har de hjälpt dessa svältande, fattiga barn? Varför skicka en kändis? Måste det vara en kändis för att vi ska hjälpa?
Nej. Inte för min del i alla fall.
Har även funderat väldigt många gånger på om givna pengar alltid kommer fram? Kommer dessa pengar till rätt ställe? TIll rätt personer? Eller är det andra som tar dem?
Jag brukar skänka pengar lite då och då, till lite av varje. Olika varje gång eftersom jag vill hjälpa där hjälpen behövs.
Men inte bara genom pengar. Jag skickar kläder. Jag ger kläder direkt till röda korset (de har en second hand butik samt att de åker med stora delar av kläderna åxå). Har även skickat kläder och pengar med volontärer, d.v.s. de som åker dit, de hjälpsamma människorna. (Känner dessa personligen).
Tycker det är bra att vi kan hjälpa på så måga sätt vi kan. Men för att vara så säker man kan bli tycker jag det är ens rättighet och skydlighet att ta reda på var pengarna går. Hur man går tillväga och hur långt man själv väljer att gå, är upp till var och en.
Sedan kan man ju hjälpa de som befinner sig i ens närhet. Det är inte enbart i andra länder som fattigdom och misär finns. Det finns även här! Så i första hand brukar jag se till att försöka hjälpa dem i min direkta närhet. Kläder, en matkorg, lite pengar, leksaker.. allt som bara går att hitta på! Det mesta kommer direkt från våra egna barn, men är helt och rent.
Som sagt: det finns mycket man kan göra för att hjälpa andra... att bara lyssna och finnas där, är till en enorm hjälp för många av oss!
Ha en fortsatt bra dag!
Mvh Anna
Hej=) jag vill inte väcka obehagliga känslor men din historia om olyckan har gjort så att du redan har fått en beundrare. Att du fortfarande har fötterna på jorden och finns där för Ellen är något unikt. Du ska veta att att du är en bra person!
vad fin du gjort designen
Jag vet inte riktigt va du menar med ditt inlägg idag.. Att kändisar åker och gullar med biafrabarn och snor våra pengar ? ? Ofta skänker ju " våra kändisar " mycket av sin förmögenhet till drabbade områden osv. Jag skulle gärna åka och hjälpa till någonstans men jag har inga pengar att göra det för. Tycker dock att det är beundransvärt av dom som åker. Nästan mer om du är en så kallad kändis. Dom har ju ändå det jävligt bra, så att dom åker visar ju verkligen på medmänskligheten i deras hjärtan!! Eller ?
Hej. Läser din blogg varje dag. Hur länge ska Ellen vara "trakkad"(vet inte hur det stavas)Hon verkar vara en kämpartjej! Kram
Ja a du det finns ju ganska mycket vi skulle kunna förbättra här i vårt land med bidrag. Hemlöshet och fattigdom bla.
Underbara och tänkbara ord som vanligt!!!!
Hej igen =)
Det är jag och alla vi läsare som ska tacka för att du delar med dig!
Jag låg på rehab i lkpg, du då?
Du kan läsa min resa om du söker på "Sjukdomshistoria" i min blogg!
Hoppas att du får en knaondag!
Många Kramar
Hej du, hittade till din blogg igår natt och jag låg och grät till dina otroligt hemska, tragiska och sorliga upplevelser, ibland är livet bra allt orättvist men jag tycker ingen ovasett hur dum och korkad personen är förtjänar att vara med om det du varit med om. Jag facineras över den stryrka och glädje du sprider och jag som tyckt att jag haft det jobbigt då mina föräldrar skilde sig när jag var 18 år! Alla har vi ju olika erfarenheter och det var en tragidi enligt mig men när jag läser det du gått igeom så känner jag mig lite "bortskämd", samtidigt ät det ju viktigt att poängtera att saker som låter lite i andras öron kan vara rena "mordet" för en själv! Hur som ville bara skriva att jag facineras, imponeras över allt du skriver och jag önskar dig all ycka i framtiden, förhoppningsvis har du haft din otur här i livet och styr din kos mot glada, lyckliga och roliga tider. Hälsa din underbara dotter, hon fantastiskt söt.
Kram Annika
Hmmm...håller inte med dig där. Jag tror att kändisar/artister åker dit för att på något sätt förespråka att man ska ge till de fattiga...Det är väl bättre att skänka 50kr än att inget alls göra?
Många 50 lappar blir mycket pengar till slut, och om det kan rädda ett enda föräldralöst barn någon annan stans så är det värt det!
Mycket annat kan man inte göra...Hade det varit mitt barn som bodde på gatan, ensam, så hade jag velat se att någon förändrade det.
Vad är i sådana fall ditt förslag? Hade det funnits ett så enkelt svar som att bara "Göra det bättre" så hde ju problemen inte funnits.
Själv tycker jag att det är enormt orättvist att jag sitter här och inte kan få barn medans föräldralösa barn lider i andra länder, bara för att adoptions kraven är så höga.....
Det är också tänkvärt...
Ville tillägga en sak...
Eftersom jag är barnlös, ofrivilligt, och har så mycket kärlek över men ingen att ge den till, varför är det fel att ge den till dom?
Hej på dig! Har du sett filmen "skicka vidare"? Den är underbar och den lilla pojken har väl lösningen på hur man kan göra världen lite bättre?!
Det är inte alltid att resultatet blir precis vad man tänkt sig, men det är kanske ändå bra...
Jag ser framemot att läsa din bok!!
Din sida är alltid lika inspirerande, kram Annika
