FÖRLÅT IGEN....

men jag har inte haft orken att skiva. Det har varit väldigt mycket som

hänt inte bara utanför utan även innanför mitt skal.

Jag har upplevt kontakter som jag aldrig förväntade mig att uppleva igen.

Detta har givetvis påverkat allt i min "gammla" kropp.

Ellen och jag var i Linköping i förra veckan, jag blev super glad när

hennes läkare sa att det såg fantastiskt bra ut......


Vi besökte även Intensiven, där Ellen låg mestadel av tiden i Linköping.

Jag var rädd för min egna reaktion och hur den skulle te sig, men det var ganska

lugnt, men vist tusan kändes det när vi gick in på ellens sal!!


Jag såg på Ellen att hon reagerade när vi var där, trotts att hon inte minns så

märkte jag på henne att det var MYCKET känslor som kom fram!!!


Den senaste tiden har Ellen drömt mycket om mamma. Härom dagen berättade

hon att hon sett Josefin stå i duschen, men i nästa sekund var hon  borta.

I helgen pratade vi om det och jag tipsade henne om att försöka prata med mamma och

saga i drömen om dom kom igen. Sedan Grät jag som ett barn!! Efter det satt jag och kramade Ellen

och Ida en lång stund, för trotts allt, vist FAN är det jobbigt. den som säger något annat ljuger!!!


I morse vaknade Ellen och berättade att hon drömt igen. När jag frågade vad hon gjorde då så blev

svaret att hon pratat med dom. När jag frågade vad dom sa så berättade hon att Saga blivit större,

men var fortfarande "liten" . Sedan hade Ellen sagt till Saga att hon ville träffa henne på riktigt......

Svaret hade då blivit, SNART, vi ses SNART.

Tror du att jag höll på att bryta ihop när hon berättade detta??! 



För någon vecka sedan så mediterade jag, i meditationen så vandrade jag på en äng, mot ett

rött trähus med vita fönsterramar. När jag kommer närmare så ser jag både Josefin och Saga stå

i fönstret och titta på mig.

När jag kommer in så står Josefin stilla och ler medans Saga springer runt mig och leker!!!

När jag ska lämna huset så vill jag inte, men vet att jag måste. När jag börjat gå över ängen igen

så säger Saga, - pappa, vi ses snart igen!!!


När jag "vaknade" så grät jag som en idiot, jag kunde inte stå emot!!!

ALDRIG ENSAM

I det fina tunna ljuset
står jag
och väntar tyst
sommaren är framför
kvarteret
nästan tömt
på människor och känslor
ingen rörelse någonstans

Aldrig, aldrig ensam, alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Den fina tunna linjen
mellan våran värld
och din
skär igenom varje ljud
genom varje utsträckt tanke
varje ansats att förstå
varje sång
jag någonsin sjöng

Aldrig, aldrig ensam, alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Jag har längtat efter våld
efter hämnd
och mer förnedring
men den stora, stora rädslan
är inte här ikväll
det ekar mellan husen
ingen rörelse någonstans
bara fina
tunna ljuset
mellan våran värld och din

Aldrig, aldrig ensam, alltid ensam här
Aldrig, aldrig ensam

Det är med tårarna rinnandes nedför mina kinder som jag läser ditt inlägg.

Förstår att besöket i Linköping rörde upp mycket känslor för både dig och Ellen. Var ni där för uppföljning av Ellens skador? Kom Ellen ihåg mer när ni va där?

Goa, lilla fina Ellen som drömmer om mamma och Saga. Vilket fint sätt av dig att säga till Ellen att hon ska prata med mamma och Saga i drömmarna och nog bra för Ellen som kanske får sagt lite va hon skulle vilja säga till dom.

Josefin och Saga kommer alltid att vänta på er.

Ja, att dina tårar har runnit av allt detta är inte så konstigt. Du är stark person som tar er igenom detta..Ja, jag vet..du har inget val..Men tycker ändå du är en sann hjälte!

Så du har mediterat och sett fina lilla Saga gå. Kan tro att Josefin log. Dina fina flickor alla 3!

Har du mediterat förr eller detta va första gången?

Snart får ni komma till Ystad...när våren är på G. Ska gå ner till Josefin och Saga och tända ljus för dom, och för att dom har haft turen att ha dig i sina liv.

Ge dina fina flickor Ida och Ellen extra kramar och va rädda om varandra.

Stor kram från mig

Tårar är bra, tårar läker...kanske inte alla sår, kanske inte helt..men dom lättar på trycket en aning! Du är stark som låter gråten komma och jag beundrar ditt sätt att hantera det hela med Ellen! Inte alltid lätt att ha bra svar när frågorna kommen. Och sedan att be om ursäkt för att du inte bloggat, gör inte det. Visst det är kul med många uppdateringar, men det skall vara på dina villkor. Ibland orkar man, ibland inte...men be inte om ursäkt!!!

Tänker ofta på er, trots att jag inte känner er närmare än genom bloggen men eran situation och din livsyn har gjort stort intryck på mig!

Ta hand om er!!!

Kramar

Så otroligt långt ni har kommit i erat liv... De tänker jag när jag läser detta... Tiden rusar fram...

Man glömmer aldrig... man kommer aldrig över... Man lär sig leva med saknaden... Så ser jag på de... O ni har tur som har varandra o er Ida...



Massor med kramar...

Finns inget bra att skriva... inget som "tröstar" som ni inte redan hört... ibland är livet helt enkelt för jävligt och ibland glimmar det till... Jag känner med dig Björn. Du har ingen lite uppgift framför dig... Att vara mamma och pappa samtidigt... att trösta trots att du behöver tröst... du är stark och har talets gåva, livet går vidare, men glömmer det gör man aldrig... Kramar till dig, Ellen och Ida.

snart för dem betyder ju inte snart för er så oroa dig inte för att era "ängel-flickor" säger att ni ses snart,, även om det gör ont att se dem så måste det ändå vara underbart,, de försvann ju från er så hastigt så nu får ni möjligheten att "prata, bearbeta och avsluta" fast på ett annorlunda stadie än vanligtvis .. att vara svag är att vara stark ,,

Kram

Kära kära Ni!

Tid som varit...kan man aldrig få igen.

Tid som kommer..väntar alltid med en morgon, som är bättre än idag.

Vi är så lessna att besöket var över så fort, hade behövt att träffats.

Spännande att höra om Ellen drömmar och upplevelser, bara det skulle vara anledning att höras. Snälla kom igen!

Sköööönt att ni fick ok från läkaren. Vet hur det känns att se det som under en tid var ens hem! Var stolt! Över dig och ditt underverk.

Sköt om er så hörs vi snart igen. Och du glömmer aldrig att livet är här och nu! Lev! Massor av kramar från oss 4

Sitter här med tårar- finner inga ord- vet inte vad jag ska skriva- är så ledsen för det ni behöver genomlida- vill bara ge er en STOR KRAM.



Ps Snart hos änglarna är inte detsamma som snart här Ds

Innan jag läste kommentarerna, tänkte jag precis som jag senare läste från Malin och Josefine k.Ordet SNART är Änglaflickornas tid inte vår, så oroa dig inte mer än vanligt,(oroar sig gör när man ju ofta när man har barn och du har ju verkligen haft anledning till det). Jag tror att det är bra att både Ellen och du gråter.Att du känner att du ibland håller på att bryta ihop är inte konstigt efter allt ni gått igenom. Det är konstigt att man tror att all sorg, alla känslor ska komma med

detsamma, men jag tror att kroppen är så vis att den släpper fram sorgen efterhand för att man ska orka med. För det är nog så att för att gå vidare ska allt bearbetas. Tur att ni har Ida!Tänk också på att bloggen är din så skriv när du orkar och inte för att andra förväntar sig det. Kram till er alla från Gerd, som har stor personlig erfarenhet av vad ni går igenom.

Skickar bara en stooooor kram, från Linköping, med även mina tårar rinnandes... Låt dig känna, och låt det bara komma! massor av tankekramar från en vårhoppandes- linköpingsbo.

Jag blir berörd ända in i själen av dina ord.

Be inte om ursäkt för att du inte skrivit!

Dina känslor kommer fram genom dina ord.

Vad vackert att få besök av sina änglafamiljer!!



Önskar att jag kunde ge de där tröstande orden som fick smärtan att ge med sig.

Men en varm tanke sänder jag till Er!!!

Ville bara ge er en STOR kram..... Tänker på er.....Tillåt alla känslor komma fram, innestängda känslor blir man sjuk av....



Kram från Timrå

Vill bara visa mitt deltagande i din sorg. Jag läste artikeln om vad som hänt din familj och blev så berörd för en tid sedan. Jag kunde aldrig i mitt liv föreställa att något sådant skulle kunna hända mig själv. Jag har precis förlorat min make i en olycka som inte går att föreställa sig.



Han blev aldrig 25år och lämnade mig med två barn. Jag frågar mig varje dag vilka svåra tragedier människor tvingas leva med. Du får mycket gärna skriva till min mail om du vill ha kontakt med någon som gått igenom något liknande? Nog pratat om mig. Din dotter är världens sötaste tjej. Mina tankar finns hos er peace

Hej Björn, det kan faktiskt vara så, att din lilla dotter ska födas ner i jordelivet igen, kanske som ditt "nya" barn, då ses ni igen! Det är bara en fråga om vilken livssyn man har. Jag har genom ett medium fått veta att min mamma miste mig och många år senare föddes jag i samma familj.Kram!

Jag kan tala om för dig Björn, att Josefin och Sara finns alltid hos dig och Ellen men inte här i jorde livet utan i ande världen dom visar sig ibland för er på olika sätt.. Jag har nu läst din blogg i över ett år till och i från. Du tar var sak som den kommer och förklar för din goa fina ögonsten på bästa sättet hur hon ska göra för att bearbeta den som finns inom henne inte skyler över det att det inte är något utan bara hennes fantasier.. du gör det otroligt bra tycker jag..

Kramar till er alla tre från mig nu..

Tårarna rinner...drömmar är verklighet. Ni är fina!!



Kramar

Jag förstår att du måste ha blivit oerhört ledsen och chockad när du hör orden "SNART". Men tänk inte det värsta. Det kan lika väl innebära att de kommer hälsa på er igen i drömmarna och meditationerna =)



Var gång jag läser din blogg så känner jag sådan styrka hos dig som gör att man känner sig stor (Kan klara allt). Du är en sann hjälte och jag tycker att du nästa gång ska fråga Josefin vad hon menar med att ni snart ska träffas. Men som sagt. Oroa dig inte, för jag tror bara dom menar att dom finns hos er och hjälper er i den mån de kan =)

Du har fått så många fina och kloka kommentarer så jag skulle bara upprepa dem om jag skrev det jag tänker.



Vill iallafall ge dig och din dotter styrkekramar!!

gud vad hemskt att drömma så när man vet att drömmen inte är san och att de dröjer innan man får ses. men lite äckligt att din flicka drömde så , för de låter ju så verkligt.



ja kan inte förstår hur du känner dig, men kan nästan föreställa mig hur de skulle kännas att mista dem 2 som man älskar otroligt mycket i sitt liv.



hade de hänt min son o min sambo, så hade jag gått under! tycker du är en stark person och inte minst din dotter är en stark, söt liten 6 åring:) vad bra att hennes är och de läker så fint:)

oj glömde skriva mitt namn i förra inlägget!



gud vad hemskt att drömma så när man vet att drömmen inte är san och att de dröjer innan man får ses. men lite äckligt att din flicka drömde så , för de låter ju så verkligt.



ja kan inte förstår hur du känner dig, men kan nästan föreställa mig hur de skulle kännas att mista dem 2 som man älskar otroligt mycket i sitt liv.



hade de hänt min son o min sambo, så hade jag gått under! tycker du är en stark person och inte minst din dotter är en stark, söt liten 6 åring:) vad bra att hennes är och de läker så fint:)

Hej Björn!



Har läst ditt inlägg o även alla kommentarer...

Kan nog inte tillägga så mycket mer själv än vad de andra redan har skrivit.

Men jag förstår oxå din rädsla för ordet "snart"



Vill bara berätta i andevärldens så finns det inget tidsrum utan 1 år för oss här nere är kanske precis exakt tid för dem där ovan...

Så för dem är det snart - hur lång tid det än tar innan vi lämnar jordelivet o gör dem sällskap!



Lev väl / H

Låten är underbar! :) du är aldrig ensam!

tårtan såg rikigt go ut måste jag säga :D

Vill bara säga tack för att du delade med dig <3 Mina tårar har trillat och jag känner med dig! jag vet hur det är att kämpa för sina sjuka barn. Stor innerlig kram till er , styrka och mod för allt som du måste igenom! Snart är skrämmande och det ger ingen tidram för att känna sig trygg nog. Denna oändliga oro..kanske och om när åtekommer det ? Jag vet..