EN TANKE!!

---

Sinnesrobönen kommer ofta till stooor nytta när man tagit den till sig och förstått den ;) jag är glad att det är så många som använder sig av den idag... Lycka till med alla intervjuver, ha det bäst...

Asså björn du är bara för bra!

Önskar jag kunde tänka som du gör heh:D

Kunde inte ha sagt det bättre själv...du har sååå rätt!



Mysig kväll på dig!

Ha ha ha ha... sanning mannen, sanning!!! och... tack...

ah du..luddigt blir det alltid med ens egna tankar,,men j*vligt skönt och fått ut dt right?

Hur kan två så olika saker som Man och Kvinna försöka sträva efter jämlikhet? vad är det man ska dra jämt vid? eller vara lik? Eller blev jag luddig med nu?

Hmm.. Det vi människor gör, skapar oss som människor. Så det vi gör, är det vi är. Jag skulle snarare säga att att det är det i slutändan som gör att vi ser alla olikheter. Det första vi ser hos en människa är det de gör, inte det dom är. Nu blev mitt inlägg okcså kluddigt haha ^^. men jag menar att det finns så klart mycket mer bakom en människa än deras sätt att agera, men i slutändan så är det vi, betraktarna som stämplar våra medmänniskor med hjälp av det vi har sett dom göra. Typ. Nej blä nu blev jag förvirrad.





Det går nog inte att stirra sig bind på olikheter eller likheter. Jag tror inte att du heller skulle vilja det. Om man kunde det så hade vi ju inte sett något i människor. För det är ju likheter/olikheter som skiljer oss åt. Andra är bra, andra dåliga.



Håller dock bara med delvis i det där sista som du säger. Jag tycker själv att jag dras till personer som är väldigt olika mig. När jag först flyttade till Lund och började på högstadiet 2 år senare så var jag en boknörd, visste knappt innebörden av begreppet "socialt umgänge" och alla andra begrepp som tillhör den kategorin, men ändå drogs jag till en tjej som var punkare, rebell etc. På utsidan var vi väldigt olika varandra. Men visst, vi var egentligen inte olika ändå, inners inne hade vi samma intressen och tankar, men på ett sätt kompletterade hon mig och mina åsikter/tankar vilket gjorde att jag blev redo för nästa steg; gymnasiet. Och jag går sista året nu och jag är vän med alla sorters personer. Men saken är den, det är faktsikt OMÖJLIGT (nästan) att dras till personer som är helt olik en. För egentligen måste man ha en grund att bygga allt gemenskap på så att man kan fortsätta vara i närheten av varandra. Samtidigt så är det ju inte omöjligt om man ser det ur ett mer biologiskt sätt. t ex föräldrar med barn där man har ett villkorslöst band. Där har man i prinsip "inget val" än att "umgås" med mamma/pappa/barn trots att man inte är likadan, om du förstår vad jag menar? Men egentlgien har man ju lite i gemensamt med tanke på blodsbanden.



För att utvecklas tror jag att det är viktigt att umgås med personer som är lik än eftersom man bollar tankar, åsikter etc och på sätt befinner sig i samma nivå. Å andra sidan är det ju likhet med segregering i slutändan, det är INTE bra att stänga in sig med samma luft och man behöver ju förändring. Och där kommer ju andra personer in. Kanske inte i ens liv, men de finns på nätet, tv etc.





Detta inlägg blev klyddigt haha :D

jag avslutar här innan jag klandrar dig för mitt kalla te!! :'(

sinnesrobönen är fin och klok - ha en fortsatt bra vecka!

Sinnesrobönen är verkligen otroligt vacker och tänkvärd! Den har funnits med mig i snart 11 år och har hjälpt mig många ggr! Och det andra du skriver är oxå väldigt sant, visst är det med människor som är olik en själv man lär sig saker och utvecklas som människa. Ta hand om dig!

När jag läser dina rader 'att se människor för vad de är' får det mig att tänka på vad trångsyna många är som bara kan se i nyanserna svart och vitt. Tex om man får ett dåligt första intryck av någon så är det så svårt att ändra detta även om personen ändrar sig. Dessutom så är många sådana att de tror sig veta hur personer är innan de mött dem, dömer på utseende m.m.

Tack! Kul att du gillade min bild :) Får man vara nyfiken och fråga hur du kom i kontakt med sinnesrobönen? Kram

råkade klicka in mej på din blogg idag o du har fångat mej... tårarna rinner, att det finns män som du, helt underbart!! har en liten tjej född 8 april förra året och kan inte ens tänka mej.... knöt sej i magen på mej när jag läste om olyckan.... nu blev det långt och inte alls så trevligt. det jag ville förmedla var iaf nån form av kram eller liknande... bra vibrationer... stay strong!

ÅH vilken fin artikel i Aftonbladet i dag! Jättefin! Jag är imponerad och jag lär återkomma (inte första gången visserligen) men idag blev du "bloglovad"! (dvs jag addade dig till mitt bloglovin! )

Hej,



Jag fick tips om din blogg idag av min syster, jag letade upp den och blev helt fascinerad. Vad fint du skriver och vilka fina tankar du har. Jag blev helt överlyglig över sinnesrobönen eftersom jag lever i 12-stegsprogrammen och med sinnesrobönen varje dag.



Alla dagar har jag inte lika lätt att använda mig av sinnesrobönen, men när jag läste den på din blogg fick jag ny styrka.



Jag har precis själv börjat blogga och letar upp nya intressanta bloggar varje dag och dina tankar och ditt sätt att skriva blev jag imponerad av.



Jag ska läsa artiklarna om dig...



Lycka till med allt.



Cattis

Utan den bönen hade jag inte haft den styrkan jag har idag helt enkelt.





Njut dagen

Jag undrar varför vissa har det lättare än andra...? Alltså varför lyckas några mot alla odds? Eller, varför klarar vissa sorger och kriser bättre än andra? Av dem kan vi lära.

Ser man på det, är det ofta de som lyckas se det ljusa i allt mörker, eller se det goda när allt rasar. DE klarar det bättre. Därför inspirerar du Björn!

Tack för det!

Hej igen,



Sinnesrobönen finns i 12-stegsprogrammen och utan den skulle jag inte klara mina dagar just nu.Jag har en dotter som inte mår bra. Hon är 13 år och hade jag inte haft bönen och kunna tänka En dag i taget hade jag inte heller mått så bra. Men bara för idag kan jag göra så gott jag kan.



Artikeln var jättebra ochmycket fina bilder.



Cattis

Håller med fullständig. Använder heller inte gärna ordet jämställhet. Jämlikhet är ett mycket bättre ord. /Ha det bra

Jag kom i kontakt med sinnesrobönen när jag var på en anhörigvecka på ett behandlingshem för snart 11 år sen. Den har gett mig mycket styrka genom åren och fått mig att tänka till lite extra många ggr. Läste just artikeln på aftonbladet. Jättefin var den! Och vilken underbar bild på dig och Ellen! Kram

Hej!

Har skummat igenom din blogg (eller er) och läst dem sista inläggen och begrundat. Har igentligen inget att tillägga (för att det är så mycket jag igentligen vill skriva.. :-) ) mer än att jag kommer återkomma. Kramar genom cyber och beklagar er förlust, livet är bra orättvist..



//Sandra

Håller inte med dig. Tycker tvärt om faktiskt. Jämlikhet är ett dåligt ord. Vi kommer aldrig att bli lika! Vi är olika och det är underbart. Bejaka det!



Jämställdhet, däremot, betyder att vi, trots att vi är olika, är jämställda - lika viktiga - ingen är överordnad någon.



Så tycker jag.

det är så skönt att du kan glädjas med & åt din dotter som du har kvar,fler sådana människor på denna jord.stort tack.KRAMAR PÅ ER BÅDA

Tjena Björn,



Jag läste Er artikel på aftonbladet. Jag har tänkt väldigt mycket på Dig, Din dotter och sorgen Ni måste känna. Jag känner med Dig och glädjer mig åt att Du, trots uppförsbacken Du blivit placerad i, hittat någon slags livsglädje. Starkt!!!



//



Mogge (Sves polare)

Hej. Björn och Ellen



Läste artikeln och länkade mig vidare till din blogg.Mycket bra skrivet.... Ville bara säga hej, kom ner i källaren och hälsa på nästa gång du är i Ystad....MVH Johan

Hej björn. Läste precis din artikel på aftonbladets hemsida. Vilken styrka du har, beundrar dig som tänker positivt och enbart ser ljuset framför dig. Rätt inställning. Man ska aldrig ge upp och jag hoppas fler lär sig av din blogg. Jag har gjort en länk via min blogg och hoppas att fler läser och tar till sig det du skriver. Om det inte är ok att jag länkar får du gärna lämna en kommetar i min blogg..//Linda

Blir verkligen tagen av din berättelse, sitter och läser kvällstidningen och tårarna trillar...du är verkligen en stark man som orkar klara av detta. Skönt du har lilla dottern och vovven att tänka på, en stor eloge til dej som orkar berätta allt detta för oss, man får upp ögonen på att andra också har det svårt. Ta hand om dej och njut av livet med dottern...det kommer snart en vår och sommar, kanske har den något fint i sitt sköte...kramen

Du vet mer om livet än dom allra flesta! Underbart att veta att visa människor finns också här på jorden och inte bara silikonhjärnor. Allt mitt bästa till Dig och Din dotter. Vi är många som har mycket att lära av Er. Fortsätt med Din blogg och tillönskan om mycket mycket kärlek. Res runt i skolor/ företag och tala om vad som är VERKLIGT viktigt.

Stor kram

Lena

Det finns en fantastisk bok som jag tänker på när jag läser din blogg. "E stor och en liten är borta" av Elisabeth Cleve. Titta på den när du känner dej redo. Det är en barnpsykolog som berättar om sina möten med en pappa och son som mist fru/mamma och liten nyfödd bebis i en olycka.

Önskar dej allt gott i framtiden!

Oj oj oj, som du förstår har jag ingen möjlighet att ta in vad du gått igenom. Däremot glädjer det mig enormt att du vågar och vill dela med dig av tankar och erfarenheter.

Jag började som föreläsare 2002, då var "mjukämnen" inte så inne.

Nu är det en annan femma.

Kanske för att vi upptäckt att "vi har allt men det är allt vi har".

Du är en av få som har något mer ...

Men tror du inte att vi dras till olikheter också?

Min pojkvän tex är min raka motsats. Medans jag verkligen är en tänkare så är han väldigt lugn. Vi kompleterar varandra.

Jag tror att vi människor delvis dras till människor som fashinerar oss. Och fashinationen uppstår nog ofta ur en slags beundran av egenskaper vi själva saknar.



Sen tänkte jag på det du skrev om varför vissa människor har det mer jobbigt än andra. Jag har också funderat på det. Skrev ett inlägg i min blogg om just det för inte jättelänge sedan. Visst är det som jag tror du säger att vissa ser inte skogen för alla tränden. Dom bara suktar efter det dom inte har. Men det finns också verkligt fina människor som absolut inte förtjänar allt "ont" som händer dom. Och det slutar inte heller. Kanske är det så att meningen är att de människorna ska visa de andra att det finns mer än bara strävan i oändlighet.



Jag vet inte.

Vet inte riktigt hur jag ska avrunda detta meddelande heller.

Underbart med en man som vågar visa sina känslor!



Varm kram, Mikaela

Hej Björn. Till att börja med vill jag säga att jag känner stark medlidan med det du gått igenom. Anledningen till att jag skickar detta är en oro 0ver min styvpappa. Min mamma gick bort relativt kort efter att dom adopterat en liten dotter. Hon var bara 4 år när mamma dog. Efter hennes död har min styvpappa mått fruktansvärt. Det har gått 8 år, men han tar inte itu med sitt liv - tar varken hand om sin fysiska eller psykiska hälsa... Jag vill så gärna hjälpa, men det är svårt när människan i fråga inte vill/kan hjälpa sig själv. Jag undrar nu om du har någon kontakt med eller vet om någon internetsite där ensamstående pappor kommer ihop och pratar? Tror han behöver komma i kontakt med andra ensamstående pappor som liksom han gått igenom en tragedi. Han bor på Island men är duktig i Svenska. Kram på dig/ Irja

Vill bara visa min beundran av dig och hur du har hanterat sorgen efter din förlust. Det vara roligt att se att du har hittat det positiva i tillvaron tillsammans med din dotter.

Skönt att se att det inte bara är jag som gråter till ”Extreme home makeover”.

beundrar dig verkligen! du har gett mig en tankeställare om livet

tack!

kram Linda

Måste hålla med sign Linda, du är värd ALL beundran.



Nu har inte mina anhöriga försvunnit som dina, men hot om detsamma finns. Så artikeln i Aftonbladet träffade, tankarna kändes bekanta, soffan och skräpmaten var nåt jag kände igen mig i. Det berörde mig ofantligt mycket, hela din historia.



Jag hoppas verkligen det kommer gå bra för er två i framtiden.

Tack för att du får upp ögonen på mig. Ska gå och krama mina barn extra mycket nu!

Hej

Du har tur som har fått den tid du fick med dina älskade. Så är de med dig även nu, det vet du nog.

Tiden kommer att mildra sorgen, men glömmer gör man aldrig.

Lycka till i framtiden.

Kram Solgladje

Råkade hitta hit och läste lite! Av det ja läste så fick du mig att börja gråta! Snacka om att vara stark!! Keep up the good work!

kramar Sandra

Tankar är luddiga och ska vara just så. Det som är det bra med just tankar, de kan vara precis hur som helst!

Läste artikern i Aftonbladet! Den var bra!! Shit så många inlägg du fått!!

Hejsan där! Såg artikelln om dig i aftonbladet och länkades hit till dig. Din livs historia grep mig! Styrka är det som jag känner då jag läser din blogg.

kram amanda

Fin du är

Hej Björn! Du är en fantastisk människa som är så osjälvisk och fin!

Jag beundrar ditt mod. Jag ska tänka på dig när jag har det svårt.

Tack!

Oj, vad jag har gråtit och skrattat under tiden jag läst igenom bloggen. Det är precis sådana som du som ska blogga! Sådana som du kan ge andra människor STYRKA att komma vidare, styrka att våga tro på sig själva, styrka att orka ett steg till!



Din dotter är och kommer vara stolt över dig!

Du är och kommer vara stolt över Ellen.

Ni har två änglar som är stolta över er!



Ni är överlevare båda två...ni överlevde och överlever.



Många varma kramar

Har suttit o tyckt synd om mig själv i en v nu över en separation.

Läste artickeln i AB...

Jag ångrar mig!

Det är inte synd om mig alls.



Önskar er all lycka

Hej

Blev så otroligt berörd av artikeln i Aftonbladet i dag och din enorma styrka och klokhet att jag bestämde mej snabbt för att läsa din blogg varje dag. Har aldrig varit intresserad av bloggar förrut men du pratar om det jag är intresserad av...livet...inte om att handla eller vara snyggast eller rikast. Krama din underbara dotter och ge henne av din klokhet så har världen genast fått ett hopp...en klok dotter som i sin tur kommer att få kloka barn..är så vi kan förändra världen. Kram från Ingela i Örebro

Herrejisses! Jag kan inte säga annat än att jag Beundrar Dig.! För Din styrka, Din kraft och Ditt mod! Du är en av de sanna hjältarna. Att inte ge upp och bryta ihop pga av sin dotter är så otroligt starkt och jag kan inte säga mer än Lycka Till! Vi är många som ser upp till Dig! KRAM

Läste din artikel i aftonbladet och blev väldigt rörd. Du verkar vara en otroligt stark pappa och du har en underbar dotter. Plus två änglar som vakar över er. Kommer absolut att besöka din sida flera ggr. Ha det så bra! Kram Ulrika

Hejsan.



Jag vill tacka dig för att du har gjort mig mer uppmärksamm här i livet, på att saker och ting verkligen kan förändras väldigt snabbt. Även om man oftast inte vill inse det.



Efter att ha läst din blogg ett tag så har jag börjat ge min mamma, pojkvänn, lillasyster ja alla möjliga, en extra kram så fort jag hinner.



Tack för att du skriver och inspirerar oss alla till att tänka efter en gång extra.



MVH

Madde

Sinnesrobönen läser jag ofta!

Samlar mycket på kloka citat och tankekorn. Allt sådant fär ju en annan innebörd när man varit med om en tragedi. Musiken har också blivit viktig för mig. Det är som om texterna talar till en...

Du skriver väldigt många kloka saker i din blogg!

Först vill jag bara tala om att jag hatar bloggar, hatar bloggare. Det borde finnas bättre saker att lägga ner tid på.



Så tyckte jag innan jag hittade din blogg för ett tag sen, och jag tackar aftonbladet för att dom publicerade din artikel idag, annars hade jag inte hittat tillbaka hit. Jag känner inte dig, men jag gillar dig skarpt. Din historia behöver jag inte dra upp, det gör du själv rätt bra i bloggen, men däremot måste jag säga att jag är avundsjuk på dig för att du är så klarsynt som du är, jag önskar att jag hade 1/10 del av det du har.



Du har fått dig ännu en trogen läsare. Va rädd om dig, din dotter och dina drömmar.

På återseende min vän !!

Tårarna rinner sakta ner för mitt ansikte när jag läser om ditt öde....finner inga ord! Jag har precis nattat min treåring och fattar inte hur bra jag har det. Jag ska aldrig mer klaga på livet!

Hejsan! Har läst igenom din blogg och trots att den egentligen kunde vara hur ledsam som helst i och med er orättvisa förlust så känner jag mest postiv energi. Ditt sätt att tänka och resonera är fantastiskt. Ni verkar vara en harmonisk och mysig familj! Jag är född i Kristianstad, uppväxt i Åhus och Kivik och var ofta i Ystad (Starshine och ragga militärer..) på tal om ingenting!

Många kramar till er!!!

Usch!



Jag vet igenteligen inte vad man ska skriva, men när man läser om er förstår man hur bra man har det.



Jag har alltid undrat var människor som råkar ut för tragiska olyckor får sin kraft och energi att bara fortsätta leva??



OK, du har din dotter att leva för, men du förlorade dock halva familjen...



Jag ställer mig upp för dig/er, fortsätt ha det så bra man kan ha det!



Krama om din dotter(hårt).

Änglarna ser er!



Sköt om er/Roger

oj, vad många kommentarer..

..har bara läst ett inlägg, men jag blev så glad över att få se en mans tankar att jag inte kunde låta bli att kommentera. Underbart att du tänker....

och bra slutsatser tycker jag....

Utveckla sig?! Min syn på det är så här..Först finner man kanske någon som tilltalar en.. Någon som är öppen själv i diskussioner, och har ett brett seende, för ingen människa är den andra lik ;) Vi är alla unika och säregna på våra egna små vis. Och kanske lite skruvade ibland också men det har vi rätt att vara:) Man måste bara lära sig acceptera och uppskatta varandras goda o dåliga sidor. För ingen människa är perfekt och hur man än vänder o vrider på det så är vi alla olika på olika vis. En kanske gillar te en annan kaffe, och den som gillar kaffe kanske också gillar te men tycker bäst om O´boy ;) Hänger du med L?! Så när är man egentligen lika? Aldrig ;) Så, nu fick jag "leka" filosof lite också. Hoppas du har en bra kväll!



/Annette

Hej Björn!



Jag beklagar allt som du och din dotter har fått varit med om. Jag tycker ni är starka, det är svårt att utrycka med ord men jag vill nästan krama om er båda två. Jag har själv varit med om en nära anhörig som gick bort för ett antal år sen och jag vet inte men jag har blivit mycket känsligare och vill ta vara på livet mera nu, Kan bara sitta och titta på nån film så börjar tårarna rinna. Har själv en dotter på 6 år och en son på 4 år. Det är så mycket jag skulle vilja skriva men jag ska ta och läsa igenom din blogg först har inte gjort det ännu. Krama om din dotter och var rädda om varandra.

Hej,



såg artikeln på aftobladet och kände genast igen händelsen... är också från Krstd. Du är stark som människa & en förebild för din dotter. Fortsätt kämpa & njut av livet som du har tillsammans med din dotter, det finns en anledning till varför just ni överlevde.



/Johanna

Vill bara sända er två en kram. Din blogg är så rätt så full av a-ha.

Tack//angelica

Tårarna rinner på mina kinder när jag läser om ditt öde, har själv förlorat en dotter i cancer för snart 10år sedan. Så jag kan förstå lite hur du känner det ibland.Skönt att läsa att du tar en dag i taget, tar inget för givet utan bara är...Ta hand om Dig och din älskade dotter Kramar

-finner inga ord som räcker - hade en del med J att göra genom mitt tidigare jobb - hon var underbar!

Bilden på er 4 är så vacker - vill skicka dig o din dotter världens bamsekram

gisela

Hej!

Hamnade här efter att ha läst Aftonbladet. Kommer ihåg den där olyckan sen när det stod i tidningen och jag har flera gånger tänkt på dig för det var något som verkligen berörde mig djupt.



Men du ska veta att du verkligen beröt människor och jag känner direkt att jag vill gå in och pussa min sambo och förklara hur mycket jag älskar honom. Har just suttit och gnällt över en ond rygg och de mest oväsentliga saker när jag inser hur lyckligt lottad jag är.

Du ger oss ett uppvaknande vilket man behöver i sin vardag.



Hoppas det var ok att jag länkade till din blogg från min då jag hoppas att så många som möjligt läser.



Stor styrkekram! Jessica i Borlänge

Du har så himla fin blogg och precis som du skriver, varför är det så svårt? Har ransakat mig själv många, många gånger.

Jag råkade, såhär i sena timman läsa aftonbladet och artikeln om dig och din familj. Sedan hittade jag länken till din blogg och läste det här inlägget. Jag vet inte riktigt hur eller vad jag ska kommentera. Men i skrivandets stund blev jag berörd över de sanna ord du skrivit ner. Ikväll önskar jag att min mamma kunde se fler nyanser av livet än bara svart och vitt. Ville egentligen bara säga, tack för att det finns människor som du.

Jag vill börja med att beklaga sorgen, jag vet hur du har det just nu, jag var med i en olycka 1992 där min brorson dog i mina armar och två barn till fick sätta livet till. Jag tänker på er

Vicke

Den där bilden på Ellen är så jäkla fin!

Vad roligt att du och din blogg uppmärksammats så - vilket ju betyder bland annat att ännu fler får läsa sinnesrobönen och kanske tillägna sig lite av dina kloka tankar. Trevlig helg!

Hej



Läste artikeln om dig i åre o har inte haft chans att skriva innan... Jag kan inte föreställa mig den tiden du tillbringat i tankarna efter en sådan förlust. De närmaste jag själv förlorat är mina farföräldrar. Förluster vid stunden men man tänker på vad de lärt en den tid de fick med mig. De är den man uppskattar.



Sen en liten funderan angående dikten i början här... Jag har för mig att jag hört den i en film nyligen. Troligen med några år på nacken men jag kommer inte ihåg vilken.



Till sist: Även om jag inte har några barn så är det min förhoppning att när jag får det så ska jag när jag kommer hem från jobbet ge dem en kram



Tack Björn

Hahahha skit snygg bild ju'

hur är det annars med allt i livet då, bra eller?

vilken fin blogg du har ^_^

orden du skrev där om gud ger dig sinnesro va verkligen riktigt tankvärt. gick rakt in. tycker de du skriver är så intressant att läsa. ser upp till en människa som du som har så mycket positivt att säga!

Jag läste artikeln i Aftonbladet och blev djupt berörd till själ och hjärta... TACK! För att har öppnat fönstret till ditt liv och delar med dig så öppenhjärtligt! Häromnatten läste jag igenom din blogg och skrattade och grät omvartannat... Du och Ellen är två solstrålar som sedan några dagar lyser upp min vardag och inspirerar! KRAM

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: